Sen när jag stod här i köket o fixade matlåda - sallad ( duktigt ) så hör jag en liten kissekatt skrika i trappuppgången, öppnar dörren då sitter den utanför vår dörr och vill komma in här.. Jag får pressa mig ut för att hon inte ska ta sig in. Hur gullig och go som helst, tokmysig. Släpper ut henne så hon kan springa hem men hon sitter kvar och jamar och vill komma in. Sen sitter hon under mitt köksfönster och tokjamar och ser så ensam och ledsen ut. Ringer ägaren som inte svarar, skickar ett sms och får svar men lille kissen vill inte gå härifrån.. Sitter fortfarande här och jamar.. Stackarn.. Hoppas hon hittar hem snart. SÅ SÖT.. VILL HA!!!

Mitt i allt elände så knäcker knät till igen och gissa vad! Yes helt rätt. JAG ÄR HALT IGEN!

Nu har jag iallafall fått numret till en privat ortoped som är specialist på idrottsskador, tänkte ringa honom imorgon, han ska tydligen vara hur bra som helst. Får tacka Linda i klassen för tipset.. Jag håller tummarna för det och att han inte är alltför dyr. Kanske borde man få ut slantar för detta egentligen, var ju trots allt försäkrad när jag spelade för haif, men då skulle väl det ha anmälts direkst förmodar jag.. Lätt att vara efterklok.

Nu ska jag iväg och jobba 6 timmar, skönt med kortpass..

Snart midsommar. Längtar till långledigheten!